torsdag 6 maj 2010

2010-05-01 Sörmlandsleden etapp 56

Någon har gått sträckan före oss och uppenbarligen tröttnat på sina skor.

Vi valde att gå sträckan åt "fel" håll, från Tullgarn mot Trosa.

Leden går en bra bit från vattnet, men väldigt högt upp efter en ganska lång stigning. Havet syns vackert på avstånd.

En krum gammal tall. När allt är grönt i naturen är det inte lika ofta man lägger märke till annorlunda formationer.

Rekar... det är inte lätt att läsa kartan när den inte stämmer med verkligheten eller verkligheten har förändrats...

...det visade sig när vi plötsligt befann oss i riskområde för skjutfält. Uppenbarligen har vi gått fel någonstans trots att vi tyckte att vi följde ledens markeringar.

Vitsippor, ett härligt tecken på att våren har kommit för att stanna!

Tältbygge med vårt nya fina tält! Hilleberg Keron 3GT. Ska man bo bättre än så, får man släpa med en husvagn!

Hilleberg, preussiskt rest! (tältduken är statisk, därav vecken)

Utsikt från absidöppningen i kvällsljuset. (mörkt och regntunga moln)

Middagsdags! Real Meal köttgryta, och vilken bekvämlighet det är med gas!

Tältet köptes i höstas men har inte testats förrän nu. Nyare än så är liggunderlagen, Exped Synmat. Uppblåsbara med inbyggd pump och komfort, suveräna. Kläder hänger på tork i tälttakets inbyggda torklina och får hjälp på traven av lyktan som både sprider värme och mysigt ljus. Lyktan är en UCO Candle Lantern som fungerar ypperligt då det gäller att driva ut fukten ur innertältet.

Morgontoaletten fixad och vildsvinsböken inventerade! Under natten hade vi besök av en större flock vildsvin som bökade runt några meter från tältet.
.
Frukostdags! Dicks blick ser trånande ut. Det är skönt med en stor och rymlig absid att fixa mat i när sommarvärmen inte riktigt är här ännu.

Utsikt med klart bättre väder än i går kväll!

Det fanns skäl att tråna! Kulinarisk frukost väntade!
.
I går kväll, efter att ha missat leden ett par gånger, kom vi äntligen fram till Komötet som beskrivs i Sörmlandsledens information som ett ställe att tälta och bada på. Vi hade förväntat oss ett mysigare välkomnande än skylten angav. Vi sökte vidare utmed leden en bit, men gav upp och trotsade skylten till sist.

Gulsippa! (tror Ninni i alla fall, Dick har ingen aning annat än att den är gul)
.
Ont om kottar var det inte! Det verkar bli ett gott kottår!

På väg hemåt.
.
En lav, vet inte heller vad den heter, men jag tycker att den är en stöddig liten krabat som behöver få förevigas på bild. Den lyser upp mot den annars grå bergsytan och gråvita andra lavar.

Det här är inte en lav, utan Dick som är före Ninni som vanligt. Här får han stanna och vänta i solstrimmorna som silar ner mellan grenarna på träden. Han förtjänar att förevigas även han.

En vandrare med sin Kajka! Visst är det härligt i skogen!?

Den sista biten av vandringsleden är på landsväg av oljegrus och leder oss tillbaka till Tullgarns slott. Slottet syns inte i bild men finns till vänster bakom träden på andra sidan vattnet. Härlig vårgrönska!

Gullvivor! Ett tecken på att sommaren är på väg! Totalt avverkades 17 km.

3 kommentarer:

  1. Gula blomman är sannolikt en Kabbeleka.
    /Berit

    SvaraRadera
  2. Tror du att det är det? Någon sa gulsippa!? Jag ska forska vidare och berättar senare vad det är! :)

    SvaraRadera
  3. Nu vet jag att det är en Svalört! Troligtvis har den fått sitt namn pga att den börjar blomma i samband med att svalorna återkommer efter vintern. Det finns också beskrivet att den till viss del tillhör läkeväxter, men är giftig invärtes.

    SvaraRadera